Det går bra nu...

Vårat internet har legat nere ett tag...
Detta för att de som vi fyller på internet hos låter sina 7 åriga barn jobba i affären...kan de engelska? Nej!
Så för en vecka sedan så fyllde vi på med 100 timmars internet och betalade då 400 bath. En dag senare var tiden slut?!
Vi trodde först att det hade blivit fel på modemet, för det är ju inte ens 100 timmar på ett dygn, så de kan ju omöjligt ha tagit slut på tid.
Så jag skrev ett brev på engelska som min thailändska kollega översatte till Thai. Där stod det att vi hade betalat för 100 timmar och att vi ville ha dessa timmar, och att det måste ha blivit fel när vi var där sist.
Men även fast det stod på thai, så förstod de inte, eller ville inte förstå. Så det slutade med att vi betalade ytterliggare 400 bath för 100 nya timmar. Men vi kommer ju aldrig åka dit igen iaf.

För en vecka sedan, förra lördagen, så var vi på Freedom beach igen. Denna gång med Oscars mamma Tina och hennes fästman(?) ;) Bosse.
Det var riktigt härligt och jättefint väder!
Dock så slutade våran moppe fungera på vägen dit, mitt i en av uppförsbackarna på vägen till Patong. Så vi fick vänta i ca en timme tills de vi hyr moppen av, kom med en ny moppe till oss.
Så vi kom iväg lite senare än tänkt, men hade det jättebra iaf.
För mer information och bilder från Freedom, kolla tidigare inlägg.

I onsdags tänkte jag och Oscar åka på en riktig utflykt med moppen, så vi gick upp tidigt och åkte hemifrån ca kl. 10.
Vi hade läst om en strand som låg nedanför Kata Beach vid namn Nui Beach. Tyckte av vad vi läst, att den var värt ett besök.
När vi hade åkt igenom hela Patong och var mitt ute i ingenstans mellan Patong och Karon, så fick vi punktering på moppen. Det går bra för oss på våra moppeutflykter...tycker ni inte?
Så det var bara att gå med moppen hela vägen till Patong för att laga punkat.
Så en timme senare så var vi påväg igen...
Vi hittade skylten som ledde till Nui Beach och följde den...2km skulle det vara enligt skylten..
Vi började åka och kom ut på en grusväg som såg ut att vara en crossbana. I början gick det helt ok, tills vägen blev brantare och brantare, stenigare och stenigare och gropigare och gropigare.
Jag kan lova att jag blev 5 cm kortare bara på den turen, så mycket som dethoppade när vi körde.
Det var verkligen ingen rolig väg, och jag ville vända ett antal gånger, men Oscar tyckte att nu när vi hade åkt så långt, så var vi ju tvungna o se vad det var för strand som skulle vara så speciell. Menar, den måste ju vara nåt extra om folk orkar åka den där hemska vägen (som förövrigt måste ha varit mycket längre än 2km).
När vi kom fram...ja...vad ska man säga... Vi vände väldigt fort. Det var skräp överallt och parasoller låg utspridda OCH det kostade 250 bath (ca50kr) bara för att gå in på stranden.
En stor flopp alltihop med andra ord.

Precis nedanför Nui Beach ligger Nai Harn beach. En fantastisk strand, som trots mycket folk, känns ganska folktom, på något konstigt sätt.
Där spenderade vi istället några sköna timmar och njöt av solen.

När vi ändå var så långt ner i söder, passade vi på att åka till Phromthep Cape som är en utkiksplats över vackra vyer och natur. Vackrast ska det vara i solnedgången, men vi var där litetidigare, så vi missade den. Men njöt med ca 1000 japaner, av den vackra utsikten.

När vi tyckte att vi hade sett utsikten och trängts tillräckligt med japaner, så åkte vi vidare till Rawai beach och stannade till på pieren som ligger mitt i Rawai.
Vi promenerade ut och njöt av den härliga havslukten, som påminde mig väldigt mycket om när jag var i Danmark som liten. Samma lukt.
När vi kommit längst ut på pieren, hade klockan sprungit iväg och vi fick då skåda solnedgången i havet. Väldigt vackert!
Vi gjorde faktiskt ett tappert försök att åka tillbaka till Phromthep Cape och se det sista av solnedgången, men vi hann inte.
Men det vi såg av den från pieren räcker gått och väl.

Påvägen hem stannade vi först för att njuta av den bästa maten Phuket har att erbjuda, nämnligen på restaurangen Two Chefs i Kata beach.
Sedan for vi vidare till Patong där jag tog massage och Oscar gick och bokade utflykt tills imorgon, lördag.
Då ska vill till Similan Islands, igen.
Enligt oss är det lätt Thailands vackraste plats, och Tina och Bosse vill gärna dit och se hur det ser ut, och vi tackar inte direkt nej till att åka dit.
Så imorgon bär det av. Skriver mer då :)
Kram på er alla!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0